Vinyljakten

Shock - Angel face
Format: 7"
Stil: Synthpop
Label: RCA
http://www.discogs.com/Shock-Angel-Face/release/39906

A  Angel face
B  R.E.R.B.

Brittisk grupp som var verksam i början av 80-talet. 1979 bildade mimartisterna Tim Dry och Barbie Wild tillsammans med dansarna Robert Pereno, LA Richards och Karen Sparks gruppen Shock. 1980 anslöt en tredje mimare vid namn Sean Crawford.

Deras första singel är Angel Face som producerades av Rusty Egan från Visage och Richard James Burgess från Landscape. Även om gruppen satsade mycket på det visuella lyckades de få till en riktigt bra singel. Både A-spåret Angel face och B-sidans R.E.R.B. är kanonlåtar.

Mitt exemplar fick jag för 12 kronor på Tradera. Dock ett något knastrigt exemplar.

Hotline - Guilty
Format: 12"
Stil: Hi-NRG
Label: Memo Records
http://www.discogs.com/Hotline-Guilty/release/110303

A  Guilty
B  Guilty (Fairlight Mix)

Ännu en Hi-NRG höjdare från låtskrivaren och producenten Bobby O. Låter mycket likt hans senare projekt The Flirts. Christina Criscione som sjunger på spåret var också senare medlem av nämnda grupp.

Låten är av klassiskt Bobby O stuk med sköna synthar och discofeeling. Jag är särskilt förtjust i trummorna som har svänginga congas i rytmen. Skön låt för dansgolvet.

Mitt exemplar hittades på Tradera och blev min för 23 kronor.

Fever Ray - Mercy street
Format: 7"
Stil: Electro, pop
Label: Rabid records
http://www.discogs.com/Fever-Ray-Mercy-Street/release/2439250

A  Mercy street
B  Dry and dusty

Jul, nyår och annat jar gjort att bloggskrivandet gått i stå. Har fortfarande rätt många skivor kvar från förra året som jag inte har hunnit skriva om och hoppas på många spännande inköp även detta år.

Först ut i år är Karin Dreijer som knappast behöver knappast närmare presentation efter succé med både The Knife och Fever Ray. Hennes personliga stil och röstexperimment har alltid fascinerat och imponerat på mig. Det funkar utmärkt när hon ger sig på en cover av Peter Gabriel. Kanske inget för dansgolvet, men funkar definitivt dagen efter när man vill ha någon mysig musik att vakna till.

B-sidan Dry and dusty är hämtad från debutalbumet och tillför inget nytt. Singeln släpptes i en limiterad utgåva med 2000 exemplar; mitt ex har nummer 708. Nu väntar jag ivrigt på ett nytt Fever Ray album, eller ännu hellre ett nytt The Knife album.

Karen Finley - Tales of taboo
Format: 12"
Stil: Synthpop, house
Label: Pop Wow Art International
http://www.discogs.com/Karen-Finley-Tales-Of-Taboo/master/56999

A1  Tales of taboo (Radio mix)
A2  Belgian Waffles (Instrumental version)
B1  The Yam Jam (Bonus rap/beat)
B2  The naked truth (Acapella)

Karen Finley är en amerikansk performanceartist som spelade in obscena monologer till synthiga discolåtar i mitten av 80-talet. Tales of taboo släpptes 1986 och har en av de snuskigaste texter jag hört. Musiken är producerad av Mark Kamins som en gång i tiden var Madonnas pojkvän och producerade hennes första singel Everybody.

Fragment ur Tales of taboo har samplats och använts av andra artister. Bland annat "Drop that ghettoblaster" som användes i S'Express debutsingel. Även New beat-bandet Black Kiss använde sig av delar av texten i sin låt The Orgasm.

Mitt exemplar inhandlades på Tradera för 110 kronor.

Adolphson-Falk - Blinkar blå
Format: 7"
Stil: Synthpop
Label: SR Records
http://www.discogs.com/Adolphson-Falk-Blinkar-Blå/release/422409

A  Blinkar blå
B  Rum för dig

1981 kom denna svenska synthklassiker. En skiva skapad specifikt för radioprogrammet Eldorado. Adolphson & Falk var två singer/songwriters som hade gjort en demo som valsade rumt utan att få fäste. Producenten Lars Göran Nilsson som arbetade på SR gillade deras röster och undrade om de kunde skriva låtar åt programmet på temat rymden. Deras demo lämnades sedan över till synthsnubben Greg Fitzpatrik som återskapade musiken, fast med synthar och trummaskiner. Allt spelades sedan in i Sveriges Radios egen studio.

Låten spelades i Eldorado och gavs ut på SR:s eget bolag, som annars mest gav ut fågelljud och liknande från arkivet. Orginalet är pressad på blå vinyl (tyvärr är mitt exemplar pressad på vanlig svart vinyl). Låten blev till allas förvåning en hit.

Adolphson - Falk skulle fortsätta göra musik tillsammans med Greg Fitzpatrik och resultatet blev  fyra album. Nu är man aktuella med en mastig CD-box inehållande remastrade versioner av albumen samt bonuslåtar. Boxen finns i två versioner där den mer exklusiva har en blå, blinkande lysdiod som kan lysa upp tillvaron för en samlare.

Mitt exemplar inhandlades på Andra Långgatans Skivhandel för 29 kronor.

Anna von Hausswolff - Track of time
Format: 2 x 7"
Stil: Pop, blues
Label: Kning Disk
http://www.discogs.com/Anna-von-Hausswolff-Track-Of-Time/release/2143205

A  Track of time
B  Pills
C  Someting is missing
D  Gloomy sunday

Det här är en i raden av svenska tjejer som sjunger och klinkar piano. Men som hon klinkar och som hon sjunger. Framför allt är det rösten som både imponerar och berör. Musiken påminner om en väldigt bluesig version av Kate Bush och ibland är det som om Tom Waits skulle ha återfötts som en liten flicka.

Anna är dotter till ljudkonstnären Carl Michael von Hausswolff som hängde med folket kring klassiska skivbolaget Radium 226.05 som huserade i Göteborg i slutet av 80-talet. Bland annat fanns där artister som Sator och Freddie Wadling.  Det finns ytterligare en koppling till Wadling genom att Henryk Lipp har producerat Annas musik. Henryk samarbetade tidigare med Wadling i projektet Blue For Two som också släppte musik på Radium.

Jag älskar Annas röst och jag älskar hur musiken låter. Det här är känsloladdad musik som tillåts vara lågmäld, spröd och förbannat vackar. Men det finns även styrka och hårdhet som kontrast till det lågmälda. Bäst fungerar det i den helt magiska låten Pills. Har lyssnat sedan i somras och det går inte att lyssna sönder den. Jag är även väldigt förtjust i Gloomy Sunday som är en cover av kompisitören Rezső Seress med text av László Jávor.

Skivan finns att beställa från bolaget Kning Disk. Limited editon på 499 kopior.
http://www.kningdisk.com/index_anna_von_hausswolff.htm

No Sleep By The Machine - Close
Format: LP
Stil: EBM, Industri
Label: Sham Recordings
http://www.discogs.com/No-Sleep-By-The-Machine-Close/release/2442264

A1 I Am   
A2 Old Track   
A3 Children   
A4 Silent Killing   
A5 All Day   
A6 At Your Feet   
A7 Need For Speed   
B1 Conspiracy, A Machine's Old Testament   
B2 Let Go, Take Control   
B3 Stay To Play   
B4 Incarnate   
B5 Believe   
B6 Candle

Vissa skivor blir man extra glad över, och detta är definitivt en sådan. No Sleep By The Machine är en udda fågel på den spirande svenska EBM-scenen. De låter som de hämtar sin inspiration från den tidiga belgiska ebm-scenen från mer experimentella band som exempelvis Absolute Bodycontrol och Klinik. Det är tungt, industriellt och relativit minimalt. Personligen älskar jag det mer avskalade soundet som blir eget i en tid när de flesta andra använder oändliga ljudlager, filter och ekon för att göra musik.

Det är svårt att plocka ut något särskilt spår som favorit. Det känns inte som bandet försöker skriva hit-låtar, utan bygger upp en helhet med ett konsekvent sound och bra låtar som erbjuder tuggmotstånd. Ska jag ändå plocka en favorit får det bli Need for speed som av någon anledning får mig att tänka på gamla rockgruppen The Doors.

Skivan är dessutom väldigt snygg. Bilden är tryckt på genomskinlig plastfilm som kan vikas upp från kartongen, vilket gör att det ser ut som röntgenplåtar. Enkelt, men snyggt trick. Skivan finns bara i 130 exemplar, så det gäller att vara snabb om du vill ha tag ett.

Skivan kan beställas från Sham recordings shopsida. http://www.lillasensveterinarpraktik.se/con90/

Cherry Vanilla - The Punk
Format: 7"
Stil: New wave, Punk
Label: RCA
http://www.discogs.com/Cherry-Vanilla-The-Punk/release/1960875

A  The Punk
B  Foxy Bitch

Det finns några människor som har förmågan att vara på rätt plats vid rätt tidpunkt och bli en del av en scen, en era nästan bara genom att vara där. Amerikanskan Kathy Dorritie verkar ha varit en sån person. Genom umgänge med Andy Warhol blev hon skådespelare i hans pjäs Pork och innan dess hade hon arbetat som publicist för David Bowie.

1976 startade hon ett punkband i New York och började kalla sig för Cherry Vanilla. Hon gjorde intryck på brittiske managern Miles Copeland som lockade över henne till London för att bli en del av punkscenen där. Hennes band i England bestod bland annat av Miles bror Stewart Copeland och Gordon "Sting" Sumner som senare skulle bilda bandet Police.

Debutsingeln The Punk från 1977 är riktigt bra och har en något självironisk bild av vad en "Punk" är för något. Låten är väl egentligen mer åt New-wave än punk, och har ett typiskt New York-sound. Jag blev jätte nyfiken på på att få veta mer om personen bakom The first Lady of Punk och vill definitivt komma över ett exemplar av hennes självbiografi Lick me! som släpptes nyligen.

Fick tag på mitt exemplar av The Punk på Tradera och betalade 36 kronor för den.

Kite - III
Format: 12" EP
Stil: Synthpop
Label: Progress Productions
http://www.discogs.com/Kite-III/release/2458031

A1  Jonny Boy
A2  If there's an if in us
B1  A little more time
B2  Hexx
B3  Castle of sand

Efter I och II heter den tredje EP:n från duon Kite logiskt nog III. Vi bjuds på fem nya låtar i samma anda som de tidigare alstren. Själv gillar jag att de fortsätter att släppa EP:s istället för album. Här slipper man utfyllnads låtar, och vi behöver inte vänta i evigheter på att få höra nytt material. Så jag hoppas Kite kommer att fortsätta att släppa EP:s framöver.

Jag blir lika förtjust över de nya låtarna som jag varit över de tidigare. Låten A little more time är min nya favorit med bandet och kommer att gå på repeat i min iPhone den närmaste tiden. Inledande Jonny Boy är också en väldigt stark låt som sätter sig direkt. Men här finns även spår som Hexx som är lite avigare, men som jag känner kommer att växa efter några lyssningar. Kite III är en drake som kommer att flyga högt under en lång tid.
 
Mina tidigare inlägg om Kite
http://vinyljakten.blogg.se/2008/october/kite.html
http://vinyljakten.blogg.se/2009/october/kite-ii.html

Voltage Control - Antithesis song
Format: 12"
Stil: EBM, Techno
Label: Antler - Subway
http://www.discogs.com/Voltage-Control-Antithesis-Song/release/201371

A  Antithesis song
B  9 to 5 overdrive

Detta var andra och sista släppet från duon Arno Peeters och Tibor Fülöp. Efter detta släpp hoppade Tibor av projektet och Arno fortsatte själv och drev musiken mot technohållet.

Antithesis song är väldigt acid-influerad och kanske inte ens bör räknas som EBM. Dock är det en spännande låt med ett i mitt tycke väldigt coolt sound. Synthljuden knorras och tweakas så det står härliga till. Över rytmerna och blip-ljuden har man använt sig av samplingar från någon dikt/monolog med Lydia Lunch. Hon är bra på att prestera oneliners som är tacksamma att sampla och funkar jätte bra med musiken.

B sidans 9 to 5 overdrive är något av en besvikelse då den mest känns som utfyllnad.

Mitt exemplar hittade jag på Tradera och betalade kring 50-lappen för det.

ABBA - Görel 30 år

Hur mycket är rimligt att betala för en gammal vinylskiva. Vad är det värt att äga något som bara finns i 50 exemplar. Nyligen betalade någon 10 600 kronor för ett exemplar av denna exklusiva ABBA-raritet. Bra många tusenlappar över vad jag kan tänka mig att betala för en skiva. Men jag märker också att ju mer jag samlar desto mer är jag villig att betala för rariteter och musikpärlor. Man undrar ju var det ska sluta.